Hemundervisning - en mänsklig rättighet

Text: Karin Vidén

En amerikansk domstol har helt nyligen beviljat en tysk hemundervisande familj politisk asyl då de i sitt hemland är förbjudna att hemundervisa. Adolf Hitler skapade 1938 den förbudslag mot hemundervisning som fortfarande gäller i Tyskland, och den amerikanske domaren kritiserade kraftigt hur hemundervisande familjer förföljs och bestraffas.
I Sverige förbereds nu den skollag som i princip kommer att helt förbjuda hemundervisning och även radera den grundläggande motiveringen om ”religiös och filosofisk övertygelse”.

Alla samhällen är byggda på någon form av ideologi, som i sin tur är byggd på en vision om något man ser som en möjlighet, en framkomlig väg, ja, ett engagemang mot ett mål, politiskt, filosofiskt eller religiöst. Varje ideologi ser också som ett av sina främsta mål att nå fram med sitt budskap till den unga generationen för att redan där forma tankar och synsätt, grundlägga avgörande normer och övertygelser. Alla de vindar som svept och fortfarande sveper över västvärlden har på olika sätt påtvingat den unga generationen sina värderingar och satt sina varnande markörer. Den mest fruktade anses väl vara Hitlerjugends mer eller mindre obligatoriska träningsskolor för alla tyska barn mellan tio och arton års ålder, som metod att fostra fram en generation följsamma och indoktrinerade unga män och kvinnor för rashygienens framgång, och som i samband med krigsutbrottet blev en plikt där föräldrarätten upphävdes. Men inte bara Nazityskland står fram som ett varnande exempel idag 65 år efter krigsslutet.
Kommunism, kapitalism, socialism, fascism, alla är de ismer födda ur både framgångsrika och diktatoriska mäns idéer om det perfekta samhället för den perfekta människan. Med genomarbetad propaganda, där åsiktsfrihet och andra friheter noga övervakades och lagstiftades om, och med slagord som bröt igenom både ekonomisk depression och människors tunga bördor, banade de sig retorisk och militär väg fram till folkets hopplöshet, vann gehör och personkulten var ett faktum. Politik blev avguderi och personkult med resultatet diktaturer som forcerade lagar och överenskommelser i sitt förtryck och sin förföljelse av oliktänkande och fiender.

Ideologier i vårt eget land, som i det politiska rummet och i debattsofforna idag är varandra djupt åtskilda, visar sig i för människosynen avgörande frågor ändock befinna sig sida vid sida på samma front. Barnen och den uppväxande generationens fostran, studier och skolgång är ett brännande och aktuellt ämne, och om vi så vänder oss mot höger eller vänster spelar ingen roll. Samhällsekonomin, välfärden, samlevnadssynen och människosynen driver fram en barnens, genom ideologisk läroplan styrd kollektiv fostran från tidiga år, som är helt förödande för framtiden. Som pedagog talar man sig hes om klimatfrågor, och man lär barnen slänga bananskalet i rätt tunna, och det kan ju vara både bra och angeläget, men att en hel generation av samma pedagoger fostras till ateistisk gudlöshet och förakt för bibliska sanningar tar man ingen notis om. DET är dock den stora frågan som borde skaka om landets invånare. Varför vet inte barnen vem Gud är? Varför vet inte barnen att Gud skapade jorden, djuren och människan? De vet så mycket om så mycket, men inget om sin Skapare.
Föräldrar som månar om sina barns kunskap och utveckling, och som vill ge dem en kristen fostran utifrån den mångtusenåriga tradition som den kristna tron vilar på; ja, på den tron att ”Gud före världens grund var lagd utvalde människan till att vara helig och ostrafflig inför sig”, blir utsatta för direkta trakasserier från myndigheter. Hitlerjugend indoktrinerade på sin tid ungdomarna att välja det "nya" framför föräldrarnas som man menade gamla och förlegade åsikter och värderingar, vilket ledde till allvarliga konsekvenser för de föräldrar som försökte opponera sig. Det kristna föräldraansvaret innebär i våra dagar konsekvenser av religionsförföljande karaktär då en mamma eller en pappa opponerar sig mot den enkelspåriga kunskap som skolan förmedlar om människans ursprung, det mest grundläggande en människa har rätt att få allsidig information och undervisning om av den institution som i samhället är satt att förmedla kunskap.
Svensk skolpolitik agerar diktatoriskt, ja rent av fascistiskt i sin målmedvetna indoktrinering som egentligen är en sträng kränkande fostran och manipulativ inlärning, långväga från den objektiva undervisning man talar om.
Evolutionsteorin är exempel på ett tvingande måste för alla som rör sig inom svenska skolans ramar redan från tidiga förskoleår. En teori som är uppblåst till vetenskap och som under inga omständigheter får motarbetas i skolans värld; en skrivbordsprodukt från 1800-talet upphöjd till fakta och vetenskap, och som fullständigt förkastar den kristna tron på en Gud som Skapare.

Kristen inlärning och fostran förfasar man sig över, och det bibliska sanningsbegreppet är satt ur funktion som sagor och legender. Den kristna tron med sin mångtusenåriga tradition, historia och övertygelse sätter man sig över med sitt översitteri som ideologi, och svensk skolmyndighet passerar frimodigt och ogenerat gränsen för vad en av staten tillsatt myndighet har rätt till. Man kränker svenska medborgares fri- och rättigheter i valet av undervisning och inlärning, och man lagstiftar tvärs emot Europakonventionen som ger föräldrar rätt att tillförsäkra sina barn en uppfostran och undervisning som står i överensstämmelse med föräldrarnas religiösa och filosofiska övertygelse.
Då minoriteter och deras behov att bevara sin särart behandlas av politiker och beslutsfattare, framkommer viktiga livsuttryck individen ska ha rätt att behålla och leva ut. Europarådets ramkonvention innehåller förpliktelser för stater att ge minoriteter en möjlighet att bibehålla och utveckla sin kultur och bevara viktiga delar av sin identitet, såsom religion, språk, traditioner och kulturarv.
Även den kristne har sin kultur, sitt levnadsmönster och sin tradition, ja även sitt språkbruk som han ser av högt värde att värna om, få uttrycka och förmedla till kommande generation. Då det gäller den kristna identiteten hånas och förlöjligas den dock utan att samma beslutsfattare lyfter på ögonbrynen, och diskrimineringen av kristna och skilda religioners anhängare sker för öppen ridå genom nöjesindustrin och media. Där finns inga lagar som reglerar det tillåtna och det otillåtna, där släpps hetsen lös och raljerandet med kristen tro och övertygelse genom ett föraktfullt hån.
Guds ord ger hjälp att få perspektiv på skapelsen och evolutionen och andra stora och historiska livsfrågor och framtidsfrågor som är nödvändiga att ha kunskap om. I ett sunt hem och genom god hemundervisning tar barnet sina första prövande stapplande steg i sökandet efter att stärka sin identitet, och det på den bästa platsen och i den bästa miljön för grundtrygghetens danande, den trygghet som är så avgörande för en människas utveckling. Under tiden uttalar sig politiker och andra myndighetspersoner både förvirrande, fördömande och saklöst med ofta stor brist på kunskap och insikt om hemundervisningen som undervisningsform.

Omvärlden rynkar förbryllat på pannan och undrar vad svenska skolmyndigheter har för sig och vilket syfte man har för att lyfta bort ”pga av religiös och filosofisk övertygelse” ut lagtexten. Religionen som av i stort sett hela den övriga världen anses som helig, en av grundpelarna i samhället, och som i varje demokrati är var mans rättighet, raderar man i lagstiftningen ut med skolmyndighetens allsmäktiga kautschuk. Samhälls-ideologin tar klart och tydligt genom sitt skolpolitiska agerande avstånd från en hel generations andliga behov och bortser från det som icke-existerande, och utlämnar det uppväxande släktet till sökande efter sin egen historia och härkomst i en snårig oframkomlig djungel av nyreligiösa strömningar och teorier om kvastfeningar, amöbor och ludna apor.
Det handlar om ett stort bedrägeri med en hel generation som offer och det som sker inne i varje skolsal, i varje skolbyggnad och i varje svenskt samhälle är ingenting annat än det Guds ord benämner som förförelse av dessa Guds minsta, med den påföljande varningen om "kvarnstenen om hans hals". Gudsförnekelse och anti-kristlig ideologi leder landet in under en ofrånkomlig dom. Nationen har som kristendomsfientlig forcerat spärrarna men ännu finns en nådatid för individen att vända om, att vända om till de beprövade bibliska sanningarna och utifrån dem vänja den unge vid den väg han bör vandra!
Föräldrars hemundervisning pga religiös övertygelse är mer aktuell än någonsin i ett samhälle som manar fram ateistisk humanism och otro som varande Sanning. Man tar sig diktatorisk ton och agerar utan respekt för medborgares rättigheter inför lagen. Svenska skolmyndigheter får betyg IG och bör stå i den skamvrå dit man förpassar föräldrar som med utomordentliga kvalitéer och hög ambition ger sina barn en bra undervisning och en god social fostran. Elever som under ett flertal år med skollagen som grund har hemundervisats rycks av anonyma beslutsfattare upp med rötterna och förpassas in i den skolvärld som skolborgarråd och andra anser vara den enda plats där unga människor kan få just den sociala träning som krävs för att forma de önskvärda, medgörliga och följsamma medborgare samhällsideologin kräver.
Genom att under ett antal år uppmärksamma och på felaktiga grunder anklaga ett fåtal föräldrars hemundervisning som något högst olagligt och rent av sekteristiskt söker man flytta fokus från de egentliga problem man borde ta itu med, men som ingen skolmyndighet i världen klarar av som tar ifrån de unga det mest avgörande för en ung människa - tron på livet. Hur ska en ungdom som inte får sann kunskap om sitt ursprung kunna finna en sann kunskap om sin framtid? Det vill kristna föräldrar ge sina barn och några gör det genom hemundervisning pga religiös övertygelse. Då rättigheten stryps är det inte de hemundervisande föräldrarna som är lagbrytare, utan de är då offer för en orättfärdig och internationellt uppmärksammad mycket odemokratisk frihetsinskränkande lagstiftning, liknande den diktatoriska Hitlerlagen i Tyskland.

Ovanstående artikel finns införd i tidningen Midnattsropet nr 1-2010.